Sunday, May 18, 2008

Test Bianchi 928 Carbon Sl

Bianchi 928 SL - Mästerlig minimal massa


2 Feb, 2008 Förra veckan hade jag förmånen att tillbringa ett par dagar i Bergamotrakterna i norra Italien. På menyn stod bland annat ett fabriksbesök på Bianchi men även lite cyklande; i detta fall test av deras värstingracer; 928 SL - toppmodellen i ”hästkategorin”; Hors Categorie. Namnet är taget från klassificeringen på bergsetapperna i Frankrike Runt och benämner de berg som är så pass hårda och branta att de ligger utanför kategoriseringen, de är alltså för hårda för att passa in i den normala nomenklaturen.


Huruvida man kan överföra detta resonemang till en cykelmodell återstår att se. Det har ju runnit en del vatten mellan redaktör Edgrens cykelben, dvs han har ju cyklat en och annan modell genom årens lopp så en viss grad av svår flört bör det vara.

Ciceron för dagen var Lars Svalin, övergripande produktchef vid Bianchi och som sådan arbetandes på plats i Italien. Lars hade talat sig varm för den Bianchiram som satt på min Campagnolo Recordutrustade tingest från ”Reparto Corse” och som rullade på dyra Zipp 404-hjul med karbonfälgar.

Lyfte man kreationen slog man sig själv i pannan – för den var lätt, ja till och med så lätt att jag gissade fel på 600 gram när vi på plats i fabriken och ställde in sadelhöjderna på de cyklar vi skulle testa:
- 6,8 kilo! Förkunnade jag med myndig röst.
- 6,2 kontrade Svalin.
- Aldrig, svarade jag.

Vi blev tvingade att raskt ta oss tvärs igenom fabriken till det rum där det fanns en våg. Där riggade vi upp hojen och läste av vågens digitala siffror; 6,22 kilo!
- Sätter man på pedaler så var min gissning inte så dålig, försökte jag trösta mig med.
6,22 kilo, det är lätt det!

Och storleken var 59 cm enligt Bianchis sätt att mäta, dvs den var 56 cm centrum vevparti – topp sadelrör, vilket motsvarar 59 cm i klassiskt utförande. Längden på överröret var 57,5 cm så jag visste att den skulle passa som handen i handsken – att de handskar jag fick låna senare visade sig vara för små är en annan historia.

Ramen är gjord av flera olika kvaliteter av karbon och man har lyckats kapa vikten cirka ett hekto jämfört med 2007 års modell så ramvikten ligger runt 850 gram. Gaffeln är även den av lättviktskaraktär och väger in på 300 gram. Ram och gaffel stoppar alltså vågen på 1.150 gram – imponerande!

Rören som sträcker sig fram till styrhuvudet är formade likt ett svärd där de omfamnar styrhuvudets nedre och övre delar. Det nedre ramröret är gjort för att minimera svaj sidledes samtidigt som fiberriktningen medger minskade vibrationer. De övre bakgaffelrören är lagom feta och till och med gaffeländarna är gjorda i karbon – här har man sparat en del vikt samtidigt som styrkan ökats, enligt egen utsago.

Vi fick en grundlig genomgång av de olika karbonkvaliteterna och man förstår att det verkligen finns en tanke bakom varför varje fiber och karbonsort finns där de gör på ramen; för att optimera prestandan och komforten – kort sagt, ramen ska prestera maximalt.

Har man lyckats?
Ja, faktiskt. Jag blev positivt överraskad, kände mig som en kalv på grönbete (ok, det var årets första tur och den gjordes i Italien, vilket säkert bidrog en hel del) och satte av med bra snurr på pedalerna. Trots mina 88 kilo kändes ramen rapp och flexet lyste med sin frånvaro.

Efter cirka 30 minuters cyklande började dagens ordentliga prövning, en ordentlig backe på cirka elva kilometer uppför ett berg strax norr om Bergamo. Backen vi skulle uppför används som utförslöpa vid Grand Fondo Felice Gimondi, som drar cirka 4.000 startande och som genomförs 15 maj, om jag inte missminner mig.

Ett par kilometer upp var Lars Svalin ett par hundra meter framför mig men då fotograf Elgquist segade på lika lång bakom mig kändes det hela helt ok. Jag beslöt mig för att hitta min egen rytm och spann på på lätta växlar upp mot snögränsen ett par hundra höjdmeter längre upp.

Cykeln svarade fint de gånger jag tvingades ställa mig upp i utgången av någon serpentinkurva och Recordväxlarna fungerade utan mankemang. Något kedjeskrap från framdreven hördes aldrig och det är ett bra betyg.





Snart började svetten bryta fram och det var bara att lätta på klädseln – nu började det kännas skönt om man var uppe på toppen där det senare visade sig vara gott om snö.

Svalin vände och körde ner för att se hur det gick för fotomannen så tack vare det var jag först uppe på toppen. Vi njöt av utsikten ett par minuter innan vi dammade ned mot Bergamo i en sjukt skön utförslöpa. Samma backe används vid Grand Fondo Felice Gimondi men då kör man uppför backen.

När man slängde sig utför kände man hur lite massa man hade under sig. Att växla från högersväng till vänstersväng görs snabbt och enkelt och det märks hur väl balanserad cykelns geometri är. Den trivs som fisken i vattnet och manade på mig att köra fortare och fortare.

Eftersom Svalin kört denna utförslöpa ”minst ett par hundra gånger” känner han till vägens kurvor och vet exakt var man kan mata på för fullt. Jag väljer att lägga mig tiotalet meter bakom honom och njuter av känslan.

Efter en kurva möter vi en bil som blinkar frenetiskt med ljuset. Jag gör mig beredd på det värsta och börjar bromsa då jag ser ”hindret”. Längre fram står tre hästar vid vänster vägsida. Vi blåser förbi i femtio knyck samtidigt som jag funderar på om damen i bilen även varnar fotograf Elgquist.



Halvvägs ner möter vi ett par gångare;
- ”Italienska landslaget har träningsläger”, skämtar Svalin, samtidigt som vi båda förundras över deras pendlande höftteknik.
Gång - den som viskar högst vinner!

När vi kommit ned en bit mot Bergamo samlar vi åter ihop oss, njuter av utsikten än en gång och stannar för att ta en kaffe; vi är ju i Italien.

Både jag och fotograf Elgquist kan inte låta bli att berömma de båda cyklar vi kört och känslan av att sitta och njuta i vintersolen i ett ljummet Bergamo kan inte beskrivas i ord, den måste upplevas, men jag kan lugnt konstatera att det suger att komma hem till Sverige.

Än återstår det mer cykling och vi trampar upp till gamla stan i Bergamo. Vägen upp är bitvis brant men den trånga gränderna; utsikten, miljön och cyklarna gör att vi fullkomligt njuter av varje tramptag.

Vi tar lite bilder, tittar runt och kör sedan ned till vår utgångsplats där vi byter till nästa disciplin, mountainbikes, men det är en annan historia som snart kommer att berättas på velo.se

Hors Categorie
Bianchis cyklar i ”hästkategorin”, som vi kallar dem för på kontoret, siktar högt, ja så högt man kan sikta – på stjärnorna.
Tanken bakom ramarna är att de ska göra dig bättre som cyklist och ramarna har en aggressiv geometri parat med låga vikter och stabilt uppförande.

Det finns två modeller i denna kategori; 928 Carbon SL – den ram vi körde, samt FG Lite, med ram i aluminium samt karbon och en klassisk variant där hela ramen är gjord i aluminium.

928 Carbon SL är toppmodellen med hänsyn till dess material; monocoqueramen väger endast runt 850 grams i storlek 56 och karaktäriseras av en unik design; tålig där det behövs och lätt där det inte inverkar negativt på prestandan.

De högresistenta karbonfibrerna är gjorda med sk nanoteknologi och läggs på det håll som bäst motsvarar de krav som ställs på ramen. Nanoteknologin ger ramen en ökad mekanisk motståndskraft mot slag vilket i sin tur minimerar risken för att sprickor ska uppstå och fortplantas in i materialet.

Man använder även ett speciellt så kallat ”resin”, dvs klister i dagligt tal, som möjliggör en kompaktare struktur utan ökad vikt samtidigt som ramens ”rapphet” ökas. Man kan alltså göra en lättare, styvare och mera spänstig ram som väger mindre.

Utöver detta så är även, som vi tidigare uppgett, de nya gaffeländarna i karbon, både lättare och starkare.

Bianchi 928 SL Carbon
Tekniska data:
Ram: Monocoque karbon med nanoteknologi
Gaffel: Full karbon med nanoteknologi
Storlekar: 50-53-55-57-59-61 cm

Testad storlek: 59 cm
Testcyklisten mäter 186 cm och har en benlängd av 88 cm i strumplästen.
Sadelrör, c-c: 56 cm
Sadelrör, c-t: 59 cm
Längd överrör: 57,5 cm, horisontalt
Längd överrör: 56,2 cm

Sloping: 30 mm
Hjulbas: Ingen uppgift
Sadelrörsvinkel: 73 grader
Styrrörsvinkel: Ingen uppgift
Gaffelförsprång: Ingen uppgift

Styrhuvud: 180 mm
Styrbredd, c-c: 44 cm
Styrtapp: 120 mm

Växelreglage: Campagnolo Record
Framväxel: Campagnolo Record, 53-39
Bakväxel: Campagnolo Record
Kedja: Campagnolo Record

Kassett: Campagnolo Record, 12-25
Bromsar: Campagnolo Record, med Zipps belägg för karbonfälgar
Vevparti: Campagnolo Record Ultra Torque, karbonvevar, 172,5 cm

Hjul: Zipp 404 karbonfälgar, 18 ekrar fram, 24 bak
Däck: Continental Competition
Sadel: Selle Italia SLR med karbonrails
Sadelstolpe: Dedaelementi Black Stick, karbon

Styrlager: FSA, intergrerat, 1 1/8
Styrtapp: Dedaelementi Forza, karbon
Styre: Dedaelementi Campione, karbon
Pedaler: Testarens egna Time RXS

Vikt: 6,22 kilo utan pedaler, cirka 6,5 med
Pris: cirka 65 000 kr - beställningsvara

Samma ram finns även att tillgå med Campagnolo Chorus 10 växlat och dubbelt vevparti eller Shimano Dura Ace.

Leverantör: Bianchi
www.bianchi.se

Bedömning
Åkegenskaper
Prestandamässig komfort med minimal massa. Du känner att cykeln är lätt samtidigt som geometrin underlättar alla svängar och allt annat du gör på cykeln samtidigt som den ger dig förtroende. Zipphjulen med sina ”höga” fälgar understyr en viss del men inte så det stör.
Betyg: 9

Komfort
En racer på denna nivå blir aldrig det mest komfortabla men förhållandet komfort/prestanda är väldigt bra. Zipphjulen bidrar en viss del till stötar men byter du ut dem mot lägre profilerade hjul så ökar du komforten ännu mer.
Betyg: 8

Klättring
Den minimala massan känns fjäderlätt och då ramen svarar direkt på tramptagen blir cykeln kedjans starkaste länk – du har alltså ingen annan än dig själv att skylla på.
Betyg: 9

Kurvor
En viss understyrning i högre farter, vilket kan tillskrivas Zipphjulen. När du väl vant dig är det bara att stå på. Ta cykeln till några snabba utförslöpor på kontinenten och njut – cykling när den kan vara som roligast. I övrigt väldigt harmonisk.
Betyg: 9

Slätan
Bara att mata på. Ramen tillhör inte det allra, allra vridstyvaste som finns men nästintill. Den är mer än tillräckligt styv för att man ska kunna visa sig på styva linan och avsaknaden av kedjeskrap är befriande skönt. Vikt/styrkeförhållandet tillhör marknadens bästa.
Betyg: 9

Komponentval
Vad är det att klaga på? Inget!
Betyg: 10

Ram/gaffel
Ultralätt karbonskapelser som ger en vikt av 1.150 gram med fina egenskaper och nanoteknologi – mindre risk för rambrott då nanoteknologin enkelt uttryckt ger en jämnare yta och därmed minskar risken för sprickbildning som kan sprida sig ner i karbonlagrerna.
Betyg: 9

Mängden cykel för investerad peng:
Smakar det så kostar det. Zipphjulen drar upp priset men ska det vara la crema de la crema så ska det vara la crema de la crema. Behöver du fråga vad cykeln kostar så ligger den i fel prishärad för dig…
Betyg: 8

Totalt: 70 poäng

Design - Betyg: 7
Det verkar som om Bianchi de senaste åren har famlat i mörkret när det gäller den röda tråden i deras design. 928 SL tillhör de ramar med en ganska minimal design så här är det inte så mycket att oja sig över men var finns glädjen och inspirationen på de andra ramarna. Enligt smakpatrullen på velo.se har årets teamhojar till proffslaget Barloworld den trevligaste designen.

Sammanfattning:

Det här är det bästa med hojen:
Prestandan i kombination med komforten samt ramens otroligt väl balanserade geometri står ut i jämförelse med de flesta andra cyklar. Detta är en prestandahoj som det både är lätt att ta kommando över och ta till sitt hjärta. Lägg sedan till komforten och den låga vikten och du har en vän för livet. Jag rankar den bland de fyra-fem bästa cyklar jag någonsin kört och då ska ni veta att jag cyklat på över 100 olika racercyklar de senaste sex-sju åren.

Det här skulle vi uppgradera:
Min ändalykt lirar inte med Selle Italie SLR, men gör din det så är det bara att ställa sin sadelhöjd och justera styret och ge sig iväg. Ska vi vara petiga så kan ett ergonomiskt styre, dvs ett med platt överrör, var på sin plats. Annars är det bara att tuta och köra.

Landeveisykler, Racersykkel, Bianchi bikes, Bianchi 928 carbon, roadbikes, sykkelsport, pinarello, orbea, time, look, trek, canyon, bianchi, cervelo, sab, bmc, cyclingnews, bianchiusa, colnago, ridley, Specialized, cannondale, focus, isaac, lemond, principia, shimano, dura-ace, ultegra, campagnolo, record, pro, pedals, oakley radar, bikeshop, 



No comments: